Jag saknar Sverige. Sverige är bra.

En information hölls tidigare på skolan angående hur vi skulle känna under vår vistelse här. Första månaden skulle vara vår s.k. "honey moon" månad, då allt är nytt, spännande och underbart. Ungefär en månad efter vår ankomst skulle vi börja känna hemlängtan och missnöje, och det är där jag tror jag befinner mig nu. Jag har varit här i fem veckor nu och en vardag har bildats. Misstolka mig inte, jag är fortfarande jätteglad över att vara här. Men personerna hemma saknas och allt är inte lika nytt och spännande längre. Tur att jag har mycket roligt planerat för de kommande veckorna!

 

Det bästa med att gå på en internationell skola är att du får lära dig så mycket om andra länder. I min klass är vi elever från Japan, Brasilien, Norge, Danmark, Frankrike, Belgien, Spanien, Venezuela, Schweiz, Nederländerna, Sverige och Sydkorea. Så när vi får en diskussionsuppgift handlar det ofta att berätta om landet vi kommer ifrån.

 

 

Belgien har tre officiella språk; franska, tyska och nederländska. I Sydkorea är det obligatoriskt för alla män att gå lumpen i två år, även i Schweiz är det obligatorisk värnplikt som gäller, men ett år om jag minns rätt. (Schweiz liksom??? Neutral sen hur länge?) Sen har vi ju då Nederländerna och knark och prostitution såklart. Som de flesta vet så kan du få tag på marijuana hur lätt som helst. De har café-liknande ställen där du helt öppet kan köpa marijuana och röka det så länge du håller dig inom caféet. Här i Kalifornien är marijuana legaliserat för medicinskt bruk. Så nu är alla i Kalifornien "sjuka". En kompis, som också går på skolan, har fått ett medicinskt intyg på att han får röka och lagligt köpa marijuana för att han är "stressad". I Venezuela betalar de inte inkomstskatt, du kan betala en valfri summa årligen om du vill, men som sagt, bara om du vill. I Danmark betalar man ca 38% inkomskatt plus ytterliggare 8% i arbetsmijöavgift. Jämlikhet i Frankrike existerar inte som jag uppfattat det. Som liten så dansar flickorna balett då fotboll inte anses som feminimt. Det är också stora löneskillnader mellan män och kvinnor. Sen är det dina föräldrar som betalar för universitet. Det är en annan sak, i sydvästra Europa verkar det bara handla om studier. Du gör klart dina studier på en gång och sabbatsår som många i Skandinavien har verkar vara mycket ovanligt.

Eva från Danmark, skrattar alltid när jag pratar svenska. Hon tycker att svenska är så fint och tydligt, och hon är fascinerad av ordet "sjuksköterska".

 

Nu blev det mycket ordbajs, men jag tycker det är så otroligt intressant att höra om likheter och skillnader mellan länder. Vilket också gör att jag uppskattar Sverige så mycket mer. Dock så får man ju ha i åtanke på att mina källor kanske inte är 100% pålitliga, så, mina 20 läsare, gör inte revolt ifall något av detta är felaktigt.

 

 

 

Just det!!! Ifall du är med i en olycka eller dylikt och behöver ambulans kostar det emellan 1500-2000 dollar här, vilket är 10000-13000 kr!!!!! Nästan så att jag är rädd att lämna mitt rum...